Inventeringar
Under åren har flera naturvärdesinventeringar genomförts på Osaby Säteri:
Fågelfaunan på Osaby. Inventering 2010. Växjö Fågelklubb.
År 2010 fick Växjö Fågelklubb i uppdrag av Smålands Natur att genomföra en inventering av fågelfaunan på Osaby Säteris ägor. Syftet var att följa upp 1996 års inventering för att se hur fågelfaunan förändrats under de 14 år som passerat sedan dess, en tidsperiod som bland annat omfattat orkanerna Gudrun och Per med stor påverkan på landskapsbilden.
Fullständigt resultat som PDF-fil (fagelinv_2010.pdf) (8 MB):
—> Fågelinventering 2010
Vilda och planterade träd på Osaby Säteri. Inventering 2005-2008.
Fullständigt inventeringsresultat som PDF-fil (vilda_och_planterade_trad_osaby_sateri_low.pdf) (8,5 MB):
–>Trädinventering 2005-2008
Botanisk inventering på Osaby säteri 2003-2007 av Uno Pettersson.
Resultat (sammanfattning):
Vid min inventering fann jag att Osaby säteri hyser ett stort antal biotoper med en varierande och intressant kärlväxtflora. Den enda rödlistade arten jag hittat är åkerrättika (NT), några för övrigt särskilt sällsynta eller uppseendeväckande arter har inte påträffats av mig. Tobias Ivarsson har hittat rödlånke i det grunda vattnet söder om ruinen vid Osabyviken. Den är upptagen på rödlistan och anges som missgynnad (NT) (Gärdenfors 2005).
Fullständig rapport som PDF-fil (botanisk_inventering_osaby.pdf) (1,2 MB):
–>Botanisk inventering på Osaby säteri
Rapporten med högupplösta bilder i rapporten – större PDF-fil (botanisk_inventering_osaby_large.pdf) (31 MB):
–>Botanisk inventering på Osaby säteri (högupplösta bilder)
Akvatiska miljöer i Osaby. Tobias Ivarsson (2004).
Fullständigt inventeringsresultat som PDF-fil
(akvatiska_miljoer_i_osaby_2004.pdf) (3,7 MB):
–>Akvatiska miljöer i Osaby 2004
Naturen i Osaby. Tobias Ivarsson (2005).
sammanställning och analys av utförda inventeringar.
Rapporten som PDF-fil (sammanstallning_osaby.pdf) (3,0 MB):
–>Naturen i Osaby (Sammanställning)
Dagfjärilar i Osaby. Tobias Ivarsson (2003).
Resultat (sammanfattning):
Totalt påträffades 27 arter dagfjärilar och en art bastardsvärmare. För en total artlista se tabell 3. Flest arter noterades under besöken i juli. De mest talrika arterna var brunfläckig pärlemorfjäril, luktgräsfjäril och slåttergräsfjäril. De mest anmärkningsvärda fynden är den rödlistade lilla bastardsvärmaren som verkar finnas i en ganska stor population och de i södra Sverige mindre vanliga arterna svavelgul höfjäril, allmän gulfläckig pärlemorfjäril och violett blåvinge. De tre senare arterna har larver som lever på myrar.
Fullständigt inventeringsresultat som PDF-fil (dagfjarilar_osaby.pdf) (1,3 MB):
–>Dagfjärilar på Osaby
Osaby – Fågelinventeringen. Växjö Fågelklubb (1996).
Häckfågeltaxering -Resultat (sammanfattning):
Totalt kan 84 arter bedömas häckat eller gjort häckningsförsök under 1996 på fastigheten, av dessa är 9 arter knutna till vattenområdena i Vederslövssjön. Dessutom har bivråk och brun kärrhök observerats regelbundet under häckningstid och dessa arter har häckat i nära anslutning till fastigheten och använder den som jaktområde. Dessutom har kricka, järpe, tofsvipa, skogsduva, mindre flugsnappare och rosenfink observerats under häckningstid och häckning kan inte uteslutas. I artlistan finns också en del arter med som inte observerats under 1996, men däremot setts tidigare och kan vara häckande vissa år, med kommentarer.
Fullständigt inventeringsresultat som PDF-fil (faglar_osaby.pdf) (2,3 MB):
–>Osaby – Fågelinventering 1996
Fiskar i Vederslövssjön. Henry Karlsson (2004).
Resultat som PDF-fil (fiskar_vederslovssjon.pdf) (5 kB):
–>Fiskar i Vederslövssjön
Lavfloran på Osaby. Stefan Ekman och Ulf Arup (1996).
Resultatet i sammanfattning:
Sammanlagt 17 arter på 1995 års rödlista påträffades under inventeringen. Av dessa påträffades 13 inom reservatet och 9 utanför reservatet (5 således både utanför och inom reservatet). Detta är höga siffror, som placerar Osaby bland de bästa kända lavlokalerna i Kronobergs län. Höga lavvärden påträffades i princip i tre olika biotoper: (1) Glesa bestånd av gammal ek med grov, hård bark. Det är viktigt att dessa bestånd hålls öppna. Ökad beskuggning (och därmed i regel också ökad fuktighet) innebär inte bara att många lavar vantrivs, utan också att ekens bark mjuknar och flagnar av. Glädjande nog är flertalet av ekbestånden inom egendomen skötta på ett ur lavsunpunkt tillfredsställande sätt. (2) Trädgård och trädgårdsrester med gamla lövträd, mest lönn och apel. Flertalet intressanta arter som påträffats i dessa miljöer är mer eller mindre ljuskrävande, och det är därför viktigt att de inte tillåts växa igen. (3) Gammal luckig, tämligen ljus barrblandskog. Denna typ av skog kan antagligen lämnas för fri utveckling. Ett intressant alternativ vore dock att införa (återinföra?) skogsbete. De tätare, grandominerade partierna (runt t ex Barnsjön) samt de mer rationellt skötta skogarna utanför reservatet hyser endast en trivial lavflora.
Fullständigt inventeringsresultat som PDF-fil (lavar_osaby.pdf) (0,5 MB):
–>Lavfloran på Osaby
Botanisk inventering av mossor vid Osaby Säteri. Uno Björkman (1996).
Resultat (sammanfattning):
Totalt antal fynd av mossarter inom fastigheten = 239
Antal hotklassade arter = 3
Antal signalarter inom projekt nyckelbiotoper = 19
Antal hydrofila mossor inom sumpskogsprojektet = 18
Det finns 1160 arter mossor i Norden, många av dessa har strikta geografiska krav eller har speciella krav på subtrat. En del arter uppträder endast i skogar med kontinuitet, dvs skogar som historiskt sett, inte varit utsatta för genomgripande kalavverkningar, därför kan mossfloran med fördel användas som måttstock på skoglig kvalitet.
21 % av Nordens mossarter återfinns således inom Osaby-fastigheten, det ger en god bild av fastighetens mångformiga biotoper, trots att berg i dagen, klippor, hällar, lodytor och rika bergarter saknas.
Några mossearter indikerar höga naturvärden, utgör signalarter eller är mindre frekventa för trakten.
Fullständigt inventeringsresultat som PDF-fil (mossor_osaby.pdf) (3,0 MB):
–>Botanisk inventering av mossor vid Osaby säteri
Nyckelbiotopinventering – Osaby. Christer Tufvesson (1995).
Resultatet som PDF-fil (nyckelbiotoper.pdf) (1,5 MB):
–>Nyckelbiotopinventering – Osaby
Svampar på Osaby. Annchristin Nyström (1996).
Fullständigt inventeringsresultat som PDF-fil (svampar_osaby.pdf) (2,0 MB):
–>Svampinventering Osaby 1996
Inventering av Tickor i Osaby. Max Koschatzky (1993).
Sammanfattning:
Sammanlagt 11 områden har undersökts.
Antal arter = 45. / Antal noteringar = 330.
Hotklassade arter = 1 – Blekticka (Pachykytospora tuberculosa): 5 fynd
Fullständigt inventeringsresultat som PDF-fil (tickor_osaby.pdf) (0,5 MB):
–>Inventering av Tickor i Osaby
Vedskalbaggar i Osaby naturreservat. Rickard Baranowski (1996).
Sammanfattande bedömning:
Osaby naturreservat är en mycket värdefull vedinsektsbiotop. Störst värde har gamla ihåliga ekar, men flera hotade arter kan även leva i andra ihåliga lövträd. T.ex. har flera fynd gjorts i de gamla lönnarna i herrgårdsallén. Av de barrträdsdominerade skogarna har området kring Barnsjön störst värde, särskilt området med klibbticksbevuxna granar Ö Barnsjön.
Sammanlagt har fyra sårbara skalbaggar konstaterats, samtliga i gamla ihåliga ekar. Dessutom noterades den sårbara bålgetingen, men förekomsten 1996 var sannorlikt endast tillfällig. Av 17 hänsynskrävande vedskalbaggar är 7 beroende av gamla hålträd, 4 lever i döda lövträd, 3 lever i döda granar och 3 lever på diverse döda träd, både barr- och lövträd. Två av de senare lever i anslutning till klibbtickor. Av de 11 hålträdsarterna är flera beroende av eller gynnade av fågelbon i ihåliga träd, främst av kaja och stare.
Fullständigt inventeringsresultat som PDF-fil (vedskalbaggar_osaby.pdf) (0,5 MB):
–>Vedskalbaggar i Osaby Naturreservat
En fladdermusexkursion på Osaby. Ingemar Ahlén (1997).
För att läsa PDF-filer behöver man Adobe (Acrobat) Reader.
Om du inte har det installerat finns det gratis att ladda ner här:
–>Adobe Reader
Sidan uppdaterad 2011-02-27